2006-06-08

Skatt på bredband, dysfunktionell ide.

Lägga skatt på bredbandsuppkopplingar ungefär som privatkopieringsavgiften på CD-R skivor?
Lars Ilshammar och Jeanette Gustafsdotter skriver en debattartikel i SvD idag där de förslår detta.

Vid första påseende låter det ju som en bra ide, och dessutom bekväm, man stöter sig varken med väljarna eller upphovsmännen, men om man funderar ett slag så är den riktigt dålig, och jag ska försöka förklara varför.

Det finns minst 4 stora problem med en sådan avgift på internetuppkopplingar.

Den första är ifall det blir rätt personer som får betala. Det är samma problem som med avgiften på CD-R skivor. Idag får jag betala en avgift på alla CD jag köper som går till Copyswede även om jag i huvudsak använder skivorna för att göra backup på min dator eller lagra semesterfilmer. Redan detta är ett problem. Att införa ytterligare en sådan avgift som jag skulle betala för att jag sitter och skriver den här artikeln, jobbar hemifrån eller surfar runt på nätet är ännu svårare att motivera. Dessutom skulle det innebära att jag skulle betala dubbelt för upphovsrätten om jag använder de legala nedladdningstjänsterna som börjar uppträda på nätet, eller lyssnar på webbradio som redan betala STIM-avgift. När det gällde kassettband, en gång på 70-talet var inte detta ett stort problem, dom användes faktiskt i huvudsak till att kopiera musik, men när det gäller bredband är det en helt annan sak, internet används till otroligt mycket mer är den här typen av kopiering, och det skulle slå orimligt snett om man bara rakt av förutsätter att alla piratkopierar lika mycket. Det skulle bli som att lägga en avgift på brev därför att det ibland skickas piratkopierade böcker på det sättet. Vari ligger det rimliga i att de som inte laddar ner olagligt ska betala en avgift för dem som gör det?


Det andra problemet är vem som ska få betalt. Upphovsrätten är inte något som bara gäller musiker som är anslutna till STIM eller liknande organisationer. Alla som producerar innehåll har upphovsrätt till det de gör. Alltså borde jag få del av avgiften ifall jag skriver något på min blogg som någon annan sedan citerar någonstans. Likaså garageband som lägger upp en låt på sin hemsida, författare som lägger ut en novell, alltså vem som helst som publicerar något som någon annan använder till något.

STIM och liknande organisationer bygger distributionen av ersättningarna på statistik över hur mycket olika artister spelas i radio och liknande, samt på undersökningar hur mycket olika sorters musik kopieras etc., etc. Hur skulle man kunna göra det på Internet? Det är en sak att hålla koll på vad som spelas på ett begränsat antal radiostationer, men hur ska det gå till att göra sådant på nätet? Det som är speciellt med internet är ju att VARJE ”mottagare” också är ”sändare”. Jag bedömer det som fullständigt omöjligt att göra någon som helst rättvisande mätning av hur material distribueras på nätet och vilka upphovsmän det har. ( Bara som ett litet exempel så vet jag att ”Philemon Arthur and the dung”’s samlade produktion kopieras flitigt av yngre tonåringar. Är det någon som har hör dem på radio på länge, eller ens när de var stora på 70-talet…)

Det tredje problemet är att man genom den här typen av lösningar cementerar en infrastruktur som inte är till fördel för vare sig konsumenter eller upphovsmän. Visst är det egendomligt att vi har en lag i det här landet som säger att det ska samlas in pengar för kassettavgifterna som går den privata organisationen Copyswede? Hur gör de upphovsmän som inte är nöjda med hur den organisationen fungerar? Bildar en ny? Glöm det, det kan man inte göra. Likadant med STIM. Alla artister som är med i STIM avtalar bort den ekonomiska rätten till sina verk till STIM, de får inte ens försöka hitta alternativa vägar till konsumenterna, och de får inte ens själva ge bort sin egen musik på nätet om de vill. Genom att införa en privatkopieringsavgift på internetanslutningar så bygger man på den här byråkratin ytterligare.


Det fjärde problemet är att förslaget över huvud taget inte tar hänsyn till att internet är globalt. Vem ska betala när nedladdaren sitter på Nya Zeeland och laddar från en peer i Säffle?

Eller om jag laddar hem ett Jamaicanskt reaggeband från en peer i Venezuela? Hur kommer pengarna dem till dels?



Grundproblemet i sammanhanget är faktiskt att exemplarframställningsmonopolet inte går att upprätthålla i en era av digital kommunikation. Det finns inga möjligheter att monitorera dataströmmarna på Internet, det går inte att se på ettorna och nollorna om de tillhör ett upphovsrättskyddat verk eller om det är min månadstidrapport till jobbet som svischar förbi.

All upphovsrättslagstiftning som reglerar vad privatpersoner får eller inte får kopiera är därför dömd att vara verkningslös, det går inte med mindre än att ställa en polis intill varje tangentbord. Det enda man uppnår är en lag som de flesta struntar i, alternativt, och långt värre, accepterar integritetsintrång och övervakning av kommunikationer människor emellan.
Vår käre justitieminister gör ändå redan vad han kan för att komma dithän.

Varför kan inte artister och upphovsrättsindustrin inse att de lever i en ny situation? För att använda gamle Kalle: Produktionsförhållandena har ändrats. Överbyggnaden behöver komma ifatt..

Eller se det så här: Upphovsrättsindustrin sitter i samma båt som skriv- och räknemaskinstillverkaren Facit gjorde i början av 70-talet. De gjorde fantastiska finmekaniska maskiner, men ingen hade behov av dem längre. Är det nån som tycker att vi borde lagt en avgift på miniräknare för att finansiera överlevnaden av de mekaniska räknarna? Skivbolag är numera en onödig mellanhand, varför ska vi betala för det?

Det finns ett brett stöd för att upphovsmännen ska ha betalt för sitt arbete, det finns en stor efterfrågan på deras verk, antagligen större än någonsin tidigare, men det stödet finns inte för att de ska få betalt PER KOPIA.

Jag vet att det inom open-source på programvarusidan redan experimenteras med förskottsbetalningar, dvs: ”Om ni som är intresserade av att vi utvecklar en ny version av det här programmet betalar in 10$ var så lovar vi att sätta igång att utveckla när vi kommer upp i 5000$ och släpper sen programmet fritt. Har vi inte fått ihop pengarna inom 2 månader så struntar vi i det hela och ger tillbaka pengarna”. Den typen av modeller skulle mycket väl kunna fungera och upphovsmännen skulle då få betalt för nedlagd tid, precis som alla andra som arbetar. Varför ska egentligen en kompositör ha betalt varje gång hans arbete används? Jämför med en snickare som tillverkar en dörr, skulle vi gå med på att betala en avgift varje gång vi använder den?


Jag propagerar inte för att släppa upphovsrätten helt, men vad vanligt folk gör för sitt höga nöje utan att tjäna pengar på det är inte en fråga som ska regleras via lagstiftning när det inte finns folkligt stöd för det.

Vill nåt parti ha min röst, så kom med ett förslag som återställer privatkopieringsrätten och inbegriper rätten att dela med sig till andra utan att införa någon slags bredbandsskatt. För kommersiell användning kan det fungera som nu, men låt vanligt folk dela med sig till varandra bäst de vill.

Upphovsmännen kommer att upptäcka att deras tjänster fortfarande, som i alla tider genom historien, är efterfrågade, och musikindustrin och videouthyrarna får helt enkelt acceptera att ingen behöver deras tjänster mera om det är på det viset.

Andra bloggar om: , , , , , , , , ,

6 Comments:

Exxoff said...

Håller med till 100%. Jag har inget emot att artisten skall få betalt, det är de onödiga mellanhänderna jag är emot.

Mamselamsen2 said...

Som jag skrev på min sida, så tycker jag att det är en utmärkt idé att jobba vidare på.

Det du skriver om... att människor ska betala in i förskott... jag tror inte på det. Hur i himmelens namn ska då nya Indieartister då ha en chans? Det kommer att bli precis som förut... alla kända artister kommer att få förskottsinbetalningarna.

Men som sagt... det är en idé att jobba vidare på.

Magnus said...

Jag tror Stim har kommit på att det krig branschen utför är emot sina egna kunder, därav ödmjukheten i GP.
Jag håller med dig, det är affärsmodellen som brister.

Men det är inte schysst att förkasta en modell om man inte kan ersätta den med en annan, jag själv har en liten lösning:

En portal där alla artister kan ladda upp sina låtar. Farten är hög och kvalitén är hög dessutom finns det förutom MP3 även OGG och FLAC.
En statlig myndighet får ansvaret över portalen. Då det behövs både en stark finansiär och politisk trygghet. Artisterna sätter sedan priset själva och hela beloppet går till dem. Det blir något av en musikbörs. Tjänsten behöver mycket marknadsföring och man får försöka få med många artister innan lansering. Betalningen kan se med mobiltelefon, faktura, direkt Internetbank, betalkort mm.
Finansiering av tjänsten kan komma att tas från exempelvis skatt eller liten avgift för varje såld låt.
Dessutom kan portalen sedan utökas med att varje band får en sida att skriva lite om sig. En sida där musikvideos säljs, t-shirts, mm.
När allting väll flyter på kan man knoppa av enheten och låta den ägas av en stiftelse. Där man även kans skriva in att om ny teknik gör denna tjänst föråldrad skall de inte gå till krig mot den nya tekniken utan ständigt anpassa sig.

Sedan så får skivbolagen rollen att jobba med marknadsföring och distribution vilket är det enda de bör jobba med...

Vad tycker ni? En skeptiker skulle kunna säga att det inte går att konkurrera med det som är gratis, men jag säger att man aldrig på allvar har försökt!

Mamselamsen2 said...

Magnus! Ungefär det jag skrev om här om dagen!

Ska man komma fram till någon lösning, ska inte någon sida förkasta det som läggs fram.... jobba vidare på det, lösningen finns runt hörnet... det är jag övertygad om.

Magnus said...

Mamselamsen2
Tack för responsen! Tänkte att nu klagar någon över något stavfel eller konstig formulering men istället en som håller med, kul.
Dock så tror jag att mitt förslag gör skivbolagen missnöjda, men de har lite spelat ut sin roll förutom vid marknadsföring och distribution.
Kanske någon mer gillar min lösning eller ser brister som man kan rätta till.

Ninja said...

Man kan inte skatta bort problem....