2008-12-27

En sosses försvarstal

Jag har fått frågan om hur jag som alltid varit socialdemokrat och övertygad om förträffligheten i att ha en ideologisk helhetssyn, plötsligt kan gå med i Piratpartiet, en ”enfrågerörelse”? För att förklara det så måste jag beskriva vad det är som gick på tok med de politiska partierna i allmänhet och (s) i synnerhet. Jag har behandlat det här i olika kommentarer på en massa olika bloggar, men inspirerad av Klara och Anders, här är ett försök att få ihop dessa till en sammanhängande postning:


Jag tror att det handlar om att partierna tappat bort tron på politikens möjlighet.

Min aktiva tid i (s) var i slutet av 70 och början av 80-talet och då fanns det en levande idédebatt med visioner om den demokratiska socialismen, om att utvidga den demokratiska principen till mycket större delar av samhället. Själv står jag i grunden kvar vid de värderingar jag hade på den tiden, frihetlig reformistisk demokratisk socialist

Men sen sprack hela den bubblan. Om det var den tilltagande globaliseringen, de multinationella företagens till synes oövervinnliga makt, kanslihushögerns uppgivna svek under K-O Feldt med alla avregleringar osv., eller vad det var, vet jag inte.

Men plötsligt kändes det meningslöst att ifrågasätta marknadens makt, och politiken drog sig tillbaka från visionerna om ett annorlunda samhälle, och förvaltningsekonomerna fick ta över ruljansen. Man lät marknaden bli samhällets herre istället för dess tjänare.

Det som skulle behövas är nya entusiasmerande visioner om hur samhället skulle kunna fungera ANNORLUNDA, inte bara "bättre" i strikt "teknisk" mening.

Det behövs en diskussion om grundvärderingar. En diskussion om frihet, inte bara som individuellt projekt, utan som strukturellt, med en diskussion inte bara om rätten till frihet utan också om möjligheten.

Det behövs en diskussion om marknaden; vad den är bra på och vad den är dålig på.

Det behövs diskussion om hur vi vill att samhället ska se ut om 50 år, vi behöver de provisoriska utopierna, våra föreställningar om i vilken riktning vi vill gå.

Det behövs nåt som kan ge inspiration och patos, något att brinna för. En tro på politikens möjligheter att förändra.

Då kanske i alla fall såna som jag kan få tillbaka viljan att delta i det socialdemokratiska partiet igen.

Tyvärr finns det inga indikationer på att en sån utveckling skulle vara inom synhåll. Tvärt om så är partiet lika präglat av enkelriktad kommunikation som det nånsin varit, och ordet för dagen hos samtliga riksdagspartierna tycks vara triangulering, att placera sig i mitten av opinionsfåran och undvika att skrämma bort så många väljare som möjligt.

Därför blir det tills vidare piratpartiet.

Där handlar det om att försvara de demokratiska hygienfrågorna, och att föra fram de oerhört viktiga frågorna som berör kommunikationsrevolutionen och belysa reaktionen på den, övervakningssamhället, bägge två möjliggjorda genom den tekniska utveckling som i grunden ändrat förutsättningarna och möjligheten för dem bägge.


Till dem som hävdar att piratpartister inte förstår partipolitik och att man MÅSTE ha ett heltäckande program så kan jag alltså påpeka att vi är en del som har varit med förr och själva hävdat den ståndpunkten…

Men i nuläget så handlar det om att stoppa en smygande marsch in i ett storföretagskorporativistiskt samhälle med tydligt totalitära drag, i huvudsak genererat via direktiv från Bryssel, beställda av just dessa företags lobbyister, eller av andra som tycker att det vore enklare att styra om man har bättre kontroll på folk, och då tycker jag, för egen del, att det är viktigare att få stopp på detta. Och där är det bara Piratpartiet som konsekvent står upp för dessa frågor.

Detta är en kamp där jag kan påverka, i ett forum där min hjälp efterfrågas, och det är mer meningsfullt än att stånga huvudet blodigt mot en partiapparat som inte är intresserad av förändring annat än när den tvingas till det.

Staten har alltid varit ett kapitalets verktyg, men de senaste 100-åren har vi i alla fall delvis vridit det ur deras händer och ställt den under en någorlunda demokratisk kontroll som jag ser det. Jag ser inte någon annan rimlig strategi för att komma närmare ett demokratiskt socialistiskt samhälle än vägen över den parlamentariska demokratin och en folklig förankring.

När denna demokratins ordning nu hotas genom en massa övervakningslagar så måste man som demokrat i första hand stå upp för att försvara demokratins förutsättningar, och jag ser inte något verkningsfullt sätt att göra det i de traditionella partibildningarna eftersom inget av dem anser detta vara en prioriterad fråga.

Piratpartiet är alltså inte min väg till socialismen, lika lite som det är de liberala medlemmarnas väg till liberalismen. Det handlar istället om att försvara demokratins FÖRUTSÄTTNINGAR, och det är nödvändigt därför att inget annat parti gör just det. Utan dessa förutsättningar spelar det ingen roll vilken ideologi man anser sig kämpa för i övrigt.

Därför blir det Piratpartiet tills antingen detta hot är över, eller att det finns ett verkningsfullt vänsteralternativ.

Och med verkningsfullt vänsteralternativ menar jag ett riksdagsparti som kan få inflytande nog att göra skillnad i dessa frågor och som inte är beredd att kompromissa bort dem. Alltså är (v) eller (mp) inte något alternativ heller, och så länge Bodström och hans meningsfränder finns kvar nära maktens centrum kommer jag inte att lägga en röst på (s).

Piratpartiet har en teoretisk möjlighet att göra en praktisk skillnad som vågmästare till priset att inte i förväg ta ställning för den ena eller andra (i praktiken) socialliberala alliansen, men det måste vara ett pris jag är beredd att betala en mandatperiod eller två om det är det enda sättet att få triangulatörerna att föra upp frågorna på dagordningen.

Man skulle kunna påstå att piratpartiets ideologi är ”demokrati” och inget annat, och det tycks mig att det etablerade samhället efter öststaternas fall tycks ha utgått från att demokratin var vunnen en gång för alla när nu den stora yttre fienden var borta.

Man glömde bort att demokratin även har inre fiender, och de växer till nu när den yttre är besegrad. På nåt sätt har det blivit OK att driva igenom lagar som Stasi hade jublat åt, bara för att Stasi i sig inte existerar längre.



Andra bloggar om: , , , , ,

24 Comments:

Anders said...

Jörgen. Det här är bra och sant skrivet och tyvärr förstår jag dig och ditt val att bli Pirat är mycket välgrundat.

Vi får se vilka "ingångar" jag lyckas skapa in i SAP, vad jag rent praktiskt kan åstadkomma.

En fantastisk sak är att alla sossar jag känner alltid babblar sig varma över demokratins betydelse och att det är en del av partiets namn....

Jag hoppas hitta kilar här. Jag ser det verkligen så att med en verklig socialdemokratisk värdegrund så kan man inte tänka tankar som FRA, IPRED osv.

Nu ska jag ringa min närmaste s-rikdsagsman.

Jag börjar min kamp där.

Anonym said...

Alla demokratier som fallit har gjort det inifrån, alla. Det är diktaturer och andra smutsiga regimer som attackeras utifrån i syfte att störta regimen, inte demokratier. Anledningen är ju lika enkel som självklar, opposition är tillåten och det är "bara" att starta ett parti och utmana den sittande regimen. Det är också detta som kräver fri åsiktsbildning, något som i sin tur kräver att folk har möjlighet till privat kommunikation, annars kan inte de informella nätverken bildas, de som alltid föregår opposition.

Läs gärna "Effektiv brottsbekämpning eller demokrati?" hos medborgarrättskämpen Rick Falkvinge.

- Gus K.

Göran Axelsson said...

Mycket bra skrivet!

Med den här artikeln har du lyckats sätta ord på många tankar jag haft i åratal.
Politiker som förändrar sina åsikter för att maximera antalet väljare är i första hand ute efter makt och folkets väl i andra hand.
Folk är inte dumma, dom ser hur politikerna svänger sig och jag tror att det här du beskriver som triangulering kan ligga bakom en stor del av politikerföraktet som finns i vårt samhälle.

Tack för en bra artikel, jag kommer att ta med mig den i tanken när jag går ut i vårens valrörelse.

Göran Axelsson, Piratpartiet Västerbotten

klara said...

Svårt att veta exakt vad jag ska skriva här. Men fan vad jag håller med dig! Jag är ju också en gammal avhoppad sosse och jag har ju också varit med förr och känner igen samtalen man hade. Jag var som mest aktiv i Broderskapsrörelsen när jag var 17-20 år, i början på 90-talet. Då hade allt redan börjat svänga och vi unga och gamla såg med förskräckelse hur de som var emellan oss - fyrtiotalisterna - vek sig för partitoppen.

På den tiden greppade jag inte att Feldt var så höger som han var, det har jag fattat först i efterhand. Inte heller greppade jag avregleringarna. Men vi talade mycket om två tredjedelssamhället. Det som idag är en realitet...

Ann-Catrin Brockman said...

"Detta är en kamp där jag kan påverka, i ett forum där min hjälp efterfrågas, och det är mer meningsfullt än att stånga huvudet blodigt mot en partiapparat som inte är intresserad av förändring annat än när den tvingas till det."

De där raderna gjorde ont i hjärtat. Jag förstår precis vad du säger men i nuläget väljer jag (som Anders) att stanna kvar i (s) och ändå försöka påverka inifrån. Önskar både dig och mig lycka till :) Än har jag nåt slags hopp om att det ska kunna gå att förändra.

Anders said...

@ Jörgen.
@ Klara.

Jag blir så ledsen. Nedstämd.
Jag vet inte heller vad jag ska skriva.
Visst önskar jag att läget var ett annat. Att vi 3 tillsammans hittade varandra inom SAP - och jobbade och strävade för att förbättra världen, göra den varmare, vänligare.

Nu är läget inte så. Och Piratpartiet behövs. Jag hoppas Piratpartiet kommer in i riksdagen.
Det behövs för att skaka om alla.

Men det behövs också ett starkt och vettigt och fungerande SAP.

När jag tänker så blir jag kall av allvar.

Inget mindre än vår demokrati står på spel.
Det är fruktansvärt.

Jag ber om er hjälp. Kämpa som fan. Se till att piraterna kommer in i riksdan. Och när jag blir trött på mina sossekompisar har jag att luta mig mot er pirater.

Så ser det ut. Men kampen måste också föras inom det partiet.

Anders Troberg said...

Jag tycker att det är intressant och upplyftande att PP har samlat folk som stått så långt ute på varsin kant att ingen trodde att de någonsin skulle kunna tala med varandra, och ännu mindre samarbeta.

Det visar hur viktiga de här frågorna är, därför att dessa, mycket politiskt övertygade personer, kan sätta sina hjärtefrågor åt sidan för att istället samarbeta i detta projekt för att rädda demokratin.

Det känns lite som om jorden mitt under WW2 hade blivit attackerad av marsianer, och båda sidorna i WW2 tillfälligt hade lagt sitt krig åt sidan för att ta hand om det överhängande hotet, trots att man vet att man antagligen kommer att ryka ihop igen när marsianerna är borta. Det är en mäktig känsla.

Varför samsas man då på detta sätt? Jo, man inser att om inte spelplanen städas från fuskare så kommer ingen att kunna vinna, inte de själva heller. Fixar vi inte detta så finns det inget politiskt spel att vinna, då förlorar alla.

Jörgen L said...

@Anders och A-C:
Tveklöst är det så att det behövs både press utifrån, av ett framgångsrikt piratparti, och press inifrån av engagerade medlemmar, och hade jag inte haft min gamla besvikelse över vart partiet tog vägen, så hade jag övervägt var jag hade kunnat göra mest nytta, för i längden finns det bara ett verkningsfullt sätt att förankra en fråga någorlunda fast på dagordningen i det här landet, och det är att få socialdemokratin att driva den. Så har det varit med miljöfrågorna, hbt-frågor och feminismen. Det blir inte alltid riktigt på det sättet man önskar ändå, men det är socialdemokratins engagemang som sätter ramarna för vad som är politiskt möjligt. Men som sagt, det behövs nog aktivism både inom och utom partiet för att det ska hända. Arbetet inom partiet för att förankra frågan hos medlemmarna, hot utifrån för att få partiledningen att lyssna på medlemmarna... Jag är cynisk, men jag tror tyvärr det är så.

Jörgen L said...

@Gus:
Exakt så, privat oövervakad kommunikation är avgörande för att kunna bedriva opposition. Kommer nog att skriva ett inlägg om det också...

@Göran:
Tack, jag hoppas det kan komma till nytta.

@klara:
Visst finns det en tragik i detta också som Anders säger, men samtidigt så är det skitkul att vara en del av en rörelse som är så levande och vital som PP. När PP fyllt sin uppgift och såna som AndersW röjt vägen inom (s) så kanske det finns en väg tillbaka till det "stora" partiet. Kommunikationsrevolutionen har en potential att revolutionera även de gamla partierna, och på sikt kommer inte partiledningarna att kunna hålla emot. Så kanske med tiden, men det tar nog ett decennium eller nåt....

@AndersT:
Visst är det så det känns. Frågan är bara hur man ska lägga upp pedagogiken för att få fram det budskapet utan att få stämpeln konspirationsteoretiker...
Men grejen är ju att det INTE är nån konspiration. De som driver utvecklingen är inte UTE efter att avveckla demokratin, det råkar bara bli konsekvensen av den samlade rörelseriktningen...

Anonym said...

@klara: Då kommer du också ihåg hur det varnades för den kommande mediakoncentrationen och vad den skulle leda till. Idag ser vi hur det blev. Vi ser hur sas. "bekväma nyheter" tar allt utrymme och hur media fullkomligt abdikerat sin roll som granskare av makten. Idag bortgångna släktingar har talat om för mig att det förhållandet också rådde före kriget, bara bekväma nyheter såsom sport, skvaller och maktens megafon, ingen granskning. Men det är väl bara en naturlig konsekvens i den onda cirkeln där det ena leder till andra utan varken en tydlig början eller slut. I en allför kontrollerad omgivning tenderar människor att abdikera ansvar.

- Gus K.

Lars-Erick Forsgren said...

Det var ett långt försvarstal.
Jag vill just nu bara kommentera en sak. Som inte har en direkt koppling till debatten om pp eller Ipred.
Jag tror att vi har myckt olika syn på marknaden. Men ändå, när du skriver att marknaden skall vara tjänare och inte herre så håller jag med.

Thomas Tvivlaren said...

Hatten av för dig Jörgen! Du sätter ord på många av mina egna tankar och förklaringar mycket väl varför jag själv gjort precis samma politiska val.

Anders said...

På ett sätt, bara nu allt går vägen och vi tillsammans kan riva upp FRA, så är FRA att betrakta som en välsignelse.

FRA fungerar som en katalysator och renare. För några månader sen trodde jag aldrig att jag skulle samarbeta med moderater i någon enda fråga.
I gänget kring http://riksdagssvar.se/

där jag ingår är vi pirater och moderater och miljöpartister om vart annat.

Ganska snart märker vi ju att vi har beröringspunkter även utanför FRA...

Bara vi lyckas gå i mål och få lagstiftarna att sansa sig i sin repressiva iver så ser jag ju att jag redan idag lever i en bättre värld än jag gjorde för bara 3 månader sen...

Att vara en del av den här "kloaken" som gammelmedia kallar oss är också det en välsignelse.

Jag har aldrig i mitt liv tidigare blivit så känslomässigt och intellektuellt stimulerad i möten med människor som här.

Bara att läsa ditt inlägg här Jörgen, och nu allas kommentarer till det gör att jag förstår att världen egentligen är god.

Internet är en sådan otrolig teknisk landvinning för spridande av all sorts mänskligt värde.
Tekniken tillåter även oändlig delning av saker som tidigare var tvunget att tryckas i styckeexemplar.
Denna gratis oändliga delning kan, om vi släpper den fri, äntligen göra alla människor lika rika.
Ge alla samma möjlighet till fri information och kunskap och kultur.

Ur liberal synvinkel kan man kalla det frihet.
Ur social synvinkel kan man kalla det att kapital och kunskap äntligen kan spridas så att det råder total nivelering. Alla får lika mycket.

Att försöka hejda detta med repressiv lagstifning är totalt vansinne.

Christoffer said...

det har borde vi kunna skriva in i ett piratmanifest (som for ovrigt behovs for att bevisa att vi ar en medborgar-rorelse och inte nagon anti-copyright rorelse),,, valdigt bra skrivet

klara said...

Anders: Här ska kämpas som fan, jag lovar! Och jag tror vi klarar det också.

Jörgen: Ja, det är onekligen spännande, det kan jag inte säga mot.

anonym: jodå, visst minns jag att man fick lära sig om mtv med mera på de broderskapsläger jag var på, hur saker mer och mer skulle snuttifieras. tycker dock den absolut bästa bilden av det tecknats i galenskaparnas film "monopol", som enligt mig är den läskigaste film de gjort.

Jörgen L said...

@Christoffer:
Jag är inte riktigt säker på att de mera liberala medlemmarna i piratartiet skulle köpa mina formuleringar rakt av... ;-)

Det är det som är piratpartiets styrka men också i det längre perspektivet, svaghet. Att det är ett projekt med fokus på försvaret av demokratiska grundfrågor. Men som sådant kan det bara fungera så länge det undviker att ta ställning i höger/vänsterdimensionen, för så fort det gör det så riskerar det att bli av med halva medlemskåren.

I det långa loppet är pp ett övergående projekt, om vi lyckas försvara kommunikationsrevolutionen mot de krafter som vill förstöra den så kommer de stora partierna förr eller senare påverkas av den.

Insikten om vad som står på spel, det öppna nätet, den största händelsen i mänsklig kommunikation sedan boktryckarkonsten, kommer att sprida sig även till de stora partiernas medlemmar. Och mitt hopp är att det kommer att kunna vitalisera dem och ge en insikt om att man inte kan överlåta politiken till ett skikt av yrkespolitiker att formuleras tillsammans med stora företagsintressen.

Och då kan pp läggas ner, för då har det uppnått sitt syfte.

politiskt hemlös said...

Hej Jörgen,

har äntligen svarat din kommentar på min blogg.

Låångt svar till Jörgen L.

Anonym said...

Anakin säger

Även jag har ett förflutet som gammal sosse.
Men ungefär i samma veva som Feldt så slutade jag rösta som ett statement.
Dagens sossar är just sossar eftersom ordet demokrati försvunnit ur deras visioner.
Bara en sån sak som att ta in en icke folkvald som minister (Bodström) och sätta TobleroneMona som partiledare.
Om man med en statsrådslön inte klarar av att sköta sin ekonomi utan måste använda företagskortet som förskott tills lönen kommer har hon ingenting vid Sveriges roderspakar att göra.

Friheten kostar allt said...

MARKKU I VARA.

Återigen, en av dom mest begåvade bloggar jag läst.
Jag tycker inte som du i alla frågor men jag har en stor behållning av att läsa det du tycker.
TACK - det berikar mig på så många olika sätt.

Friheten kostar allt said...

Jag personligen skulle gärna se dig i riksdagen som repressentant för Piratpartiet. :D
Men det är jag det

Dennis Nilsson said...

Tack Jörgen, för den demokratiutbildning du håller på med, när du kommenterar både här och där.

Alltid uppfriskande och lika lärorikt, med dina insikter och erfarenheter.

Anonym said...

70- och 80-talen var väl då Sverige utan att berätta för svenska folket valda att lägga sina hemliga försvarsavtal med USA på is, trots att det säkerhetspolitiska läget blivit värre och upprustningen nåt aldrig tidigare skådade nivåer.

Det var väl då s-kvinnor ville förbjuda paraboler, Olof Palme kallade USA för "satans kreatur" trots att försvaret var beroende av teknikavtalen, s-företrädare tog fram en vision där föräldrarnas roll för barnen på sikt skulle tas över av staten och en herrans andra massa dumheter.

Var det DEN tiden du ser tillbaks på med nostalgi? Låter inte riktigt friskt tycker jag.

Tacka vet jag när arbetarrörelsen växte fram och tog ledningen tillsammans med liberalerna för att införa rösträtt och andra betydligt bättre reformer. Folkhemmet var ju inte heller någon dum idé, den kom ju från början från högern.

Däremot har du rätt i att dagens socialdemokrati är vilse, man saknar värderingar som kan härledas till realistisk politik. Nu handlar det om vilka uttalanden som låter bäst för dagen.

Apropå den "tredje vägen" så är den både död och levande. Död inom ramen för hur socialdemokraterna ville den skulle se ut, i allra högsta grad levande när de kapitalistiska länderna (inklusive Sverige) värnar trygghetssystem. Men den politiken förs av dagens högerpartier.

Anonym said...

Tack for intiresny Blog

Doc Button said...

Ett år gammalt inlägg men fortfarande lika aktuellt. Jag är före detta Moderat men kallar mig numera opolitisk på grunder som du sammanfattar väl. Vi lever i en skendemokrati, en stat manipulerad av ekonomiska intressen. Det är dags att damma av "Frihet, Jämlikhet och Broderskap" och måla upp en framtid baserade på genuina mänskliga värden.