2006-07-03

Den specifika kopians borttynande

En gång i tiden på det mörka (eller glammiga) 80-talet när jag började jobba som programmerare så skrev vi ut alla program på papper så fort vi hade gjort en ändring, och arkiverade dessa i ett gigantiskt arkivskåp.

Sett så här i historiens ljus känns det ju givetvis alldeles stolligt, men då var det ingen som reflekterade över detta. Trots att programmet ju fanns på en hårddisk nånstans kändes det viktigt att ha en specifik kopia, det var den som på nåt sätt var programmet.

Sak samma egentligen sedan nån gång på 70-talet när kopiatorn blev allmän på arbetsplatser. Ändå gjordes kopior som sparades på specifierade platser av dokument där man hade tillgång till orginalen.

Samma beteende har jag sett även på senare år, folk skriver ut mail från sin mailbox och arkiverar i pärmar.

Samtidigt är det här en borttynande vana, de flesta i min egen ålder och yngre har slutat med det här sedan länge.

Jag har funderat lite på hur det här hänger ihop och vilka det är som fortfarande gör skillnad på den ena kopian och den andra, eftersom jag har en känsla av att det finns en koppling på synen på fildelning i det här.

Vi som är något lite tekniskt insatta vet ju att allt som går att lagra i en dator bara är magnetiska fläckar på ett skivminne, och vi kan för våra liv inte förstå att det på något sätt är nån skillnad på den ena kopian eller den andra. Vi vet att det inte kostar något att magnetisera ett annat ställe på skivan på samma sätt, alltså ser vi inte nån skillnad på den ena kopian eller den andra. Om jag kopierar en fil så är det ju samma fil, fast på två ställen, det varken ökar eller minskar värdet på filens innehåll.

Det är tänkbart att det här är en syn som skiljer en äldre generation från en yngre. Jag misstänker att det finns fler i den äldre generationen som ser den specifika kopian som en mera självständig entitet än vad jag gör och att detta är en av de genarationsskiljande aspekterna på fildelning.

Samma sak gäller ju när man diskutera surfning, streamning och nerladdning.

Om jag surfar till en sida som spelar upp en låt så gör jag mig inte skyldig till ett lagbrott, i vart fall inte om man läser förarbetena till den nuvarande copyrightlagen där det står att normalt surfbeteende är tillåtet, likaså är det tillåtet att streama musik från webbradio. Däremot är det inte tillåtet att klicka på en länk där det står "Download" ifall man kan misstänka att verket är utlagt utan upphovsmannens tillstånd.

För oss som vet hur det funkar är ju det här helt barockt, i alla tre fallen är det ju samma sak som händer: En kopia av musikfilen skickas över nätet till min dator, i det första och sista, och sannolikt även i det andra fallet, skrivs en kopia av filen ner på min hårddisk. Enda skillnaden är ju att pekaren till filen hamnar i olika mappstrukturer.

Det jag vill komma fram till är att kopian som företeelse har ändrat karaktär genom digitaliseringen. Förr var varje kopia något unikt, numera är alla kopior slit och släng och någonstans ger detta mentala konsekvenser i synen på värdet av den specifika kopian.

När man tänker efter så är det här nog i längden till fördel för upphovsmannen, åtminstone vad gäller sådant som kan kopieras digitalt.

Det blir ju inte längre verkets manifestation som representerar värdet, utan verket i sig och det bör ju ändra balansen mellan upphovsman och distributör.

Det gäller bara för upphovsmännen att själva släppa den mentala modellen som de har idag och hitta på sätt att ta betalt för verket och inte för kopiorna.

Andra bloggar om: ,

3 Comments:

Erik Laakso said...

Hej Jörgen.
Bra blogg, just den här texten om den specifika kopians borttynande var oerhört förklarande och tydligt. Lysande argumentation och intressant i det att du verkligen pekar på en lösning som kräver nytt sätt att tänka hos upphovmannen.
Mvh Erik Laakso.

anders said...

Goddagens! du verkar ju vara en beläst kille, kan du kanske svara på en fråga som jag grunnat länge på. Jag undrar helt enkelt om det jag gör på min blogg är olagligt på nåt sätt? Vad gör jag på bloggen då? Jo, jag rippar mina CD- och LP-skivor (att göra en kopia på min egen skiva är lagligt har jag läst), och så tankar jag upp den som lågkvalitets-Mp3 (bara 128Kb, för att göra filerna mindre) till mitt DivShare-konto. Därifrån streamas musiken via DivShares flashspelare till min blogg så att alla och envar kan lyssna (bara lyssna) på de skivor jag har hemma. Är det lagligt tro? Jag ser det mer som konsumentupplysning och nästan samma sak som att gå till skivaffärn och lyssna på en skiva man är nyfiken på men vad säger STIM och lagen? Har frågat en polare som är jurist och han visste inte. Det är ju som sagt mina skivor och de streamas bara, men som du skrev i inlägget så hamnar väl dom på besökarens hårddisk iaf... Jag bloggade på en tidnings nöjessajt för ett tag sen och för dom var det OK med musik på bloggen, dom sa att "det är väl precis som YouTube, det streamas väl bara" och ingen av mina hittills drygt 40 000 besökare på bloggen har heller knystat nåt. Är det olagligt? Vet du? Vet nån?

Jörgen L said...

Hej,

Alltid svårt så länge det inte är prövat i domstol.

Juridik handlar ju inte om att HA rätt, utan att FÅ rätt...

Men jag skulle tro att det är olagligt på samma sätt som att använda en bild på sin blogg som man inte har rättighet till, genom att man använder det som en del av sin egen sida så anses man publicera/framföra/tillgängliggöra den. Det spelar nog mindre roll vilken server den ligger på.

Hade du däremot bara haft en länk som länkade vidare till nån annan webbplats än din egen, så är det ägaren till den webbplatsen som har ansvaret, men då ska det antagligen vara tydligt att man hamnar "nån annanstans" än på din blogg.

Mest gissningar, men det finns en dom om att länkning av mp3:or var OK om det bara var länkar till andra servrar, men att det inte hade varit det om de var en del av den egna sidan.

Men, nej, jag tror inte att det lagligt. Hurvida de streamas eller inte tror jag inte spelar nån roll, det är "tillgängliggörandet" som är avgörande.