2008-12-11

Ett försök att lindra Falkens skepsis

Falken skriver på sin blogg om sin kvarvarande skepsis inför piratismen.

Det är två saker han undrar över:
-Har inte kreatörerna rätt till ersättning för sitt arbete.
-Hur ska dom få pengar om fildelningen släpps fri.

 Jag ska försöka ge ETT svar på frågorna, många andra ger sina...


Problemet med resonemanget "rätt till ersättning" har flera aspekter som jag ser det.

Du kan utföra ett arbete som väldigt många vill ha och blir glada för, men ingen är villig att betala dig för. Om du går omkring på stan och håller upp dörrarna för folk så blir de väldigt glada, men du kan inte KRÄVA att få betalt för det. (Men om du ber snällt så ger säkert många en slant för att visa sin tacksamhet.) 

Eller om du anlägger en fin gångstig ute i skogen, på allmän mark, bara för att du tycker det är kul. Inte kan du ställa dig och kräva avgift av dem som vill gå där, alla tycker att det är en trevlig stig, men de har faktiskt inte bett dig fixa den.

Anledningen till att du inte kan göra dessa saker är i det första fallet att du inte avtalat med den du håller upp dörren för att det kostar pengar och i det andra fallet inte kan kontrollera folks användning av stigen med mindre än att du bygger ett högt staket runt den. Om du bygger ett sånt staket så kan du stå vid grinden och ta betalt. Jag återkommer till den här liknelsen längre ner.


Vad gäller upphovsrätten så var den ju ursprungligen bara att "äras den som äras bör" som det stod i Västgötalagen på medeltiden.

Det var inte förrän man kunde industriellt mångfaldiga saker, tex med tryckpressen som det kunde finnas en massmarknad för kopior. Innan dess så var det fritt fram för vem som helst att skriva av en bok, det var ju så man kopierade böcker. 

Men med tryckpressen så inträffade ett par saker: 
1. Det gick att mångfaldiga saker till ett pris som var överkomligt per kopia, så det kunde bli en massmarknad.
2. Det krävdes ganska stora investeringar för att mångfaldiga något. Man måste ha tryckpress, personal och papper, och man måste binda kapital i att trycka en upplaga innan man visste om de skulle bli sålda eller inte.

För att uppmuntra tryckning av böcker så bestämde samhället då att bara en i taget skulle kunna ha rätten att mångfaldiga en text. Annars var ju risken att tryckarna väntade ut att nån annan tog risken först för att se om boken blev en storsäljare eller inte. Den som tog risken att investera i en upplaga skulle också få vinsten. Och eftersom man nu hittade på begreppet copyright så var det ju naturligt att den som var upphovsman var den som ursprungligen ägde den.

Hela det här systemet funkade bra så länge mångfaldigandet bara kunde ske med dyr utrustning och stora investeringar. Om någon bröt mot bestämmelserna så var det relativt lätt att hitta vem det var, så förskräckligt många tryckare fanns det inte... Och upphovsrätten var något som var till för att reglera affärsrelationerna mellan tryckarna sinsemellan och i förhållande till författaren.

Allt gott och väl så långt, vanligt folk behövde inte bry sig, och systemet såg till att nån vågade trycka böcker och distribuera dem ut i boklådorna.

Tillslut efter ett par hundra år, så hade de flesta börjat se det här som en naturlig rättighet, det är så det måste fungera, och samma system och förutsättningar kom att gälla på nya områden.


Då träder internet in på banan, och förutsättningarna för hela konstruktionen förändras totalt. Det krävs plötsligt inga stora investeringar längre, kostnaden per kopia är noll, och alla i västvärlden har sin egen "tryckpress".

Kan då systemet fungera som innan? Naturligtvis inte.

Jämför med staketet runt den privatanlagda stigen i skogen. Plötsligt har alla fått flygskor så de kan hoppa över det där staketet utan minsta ansträngning. Vad gör man då som stiganläggare? Antingen så river man staketet och sätter upp en avgiftsbelagd toalett på mitten och kanske en glasskiosk och kanske man kan sälja en "kom ut i skogen och promenera" tjänst till företag som inte vill organisera det själva.

Eller så skaffar man en kulspruta och försöker skjuta ner varenda en som försöker flyga över staketet.

Vilken väg man väljer antar jag beror på ifall man är den som tycker det är kul med gångstigar eller om man har tagit över stigen med enda syfte att tjäna så mycket pengar som möjligt.

Det jag vill ha sagt är att de tekniska förutsättningarna avgör på vilket sätt det är naturligt att tjäna pengar på olika saker, och att vi tillsammans i samhället faktiskt avgör vilka sätt vi tycker är acceptabla. Att med kulspruta hindra folk att använda en i huvudsak positiv och livsberikande teknik är i mitt tycke inte ett acceptabelt sätt att tjäna pengar.

Visst kan man satsa på att allt ska bli vid det gamla, men det innebär att man måste ta till extrema åtgärder för att hindra människor att använda de nya möjligheterna.

Och utan extrema åtgärder GÅR det inte längre att kontrollera vad som händer med ett verk när det väl har publicerats. Det vore som att spreja ut parfym i luften i ett rum och kräva att ingen får lukta på den utan att betala. Det finns helt enkelt inga tekniska förutsättningar till det.

Hur ska musiker och andra upphovsmän då tjäna sina pengar? Det finns säkert en massa sätt, men inget av dem kan i längden bygga på att man har kontroll över mångfaldigandet av kopior. 

Detta händer varje gång det sker ett tekniksprång. Munkarna i klostren som levde på att dublicera biblar blev säkert till en del arbetslösa när Gutenberg kom dragande med sin tryckpress. Hade de haft möjlighet så kanske de också hade velat ha en IPRED som förbjöd maskinellt mångfaldigande. Fast de hade kanske inte penningen som främsta ledstjärna utan en tro på att det viktiga var att sprida guds ord.

Lite så tror jag att det är med de flesta kulturarbetare också, de har inte som främsta mål att tjäna grova pengar, utan de har något de vill ha sagt.
Och ifall de som främst vill tjäna pengar och apa sig på scen bara för sakens skull kanske inte är så stor förlust om de lägger av?

För de flesta seriösa konstnärer bör det finnas möjligheter, det finns ju ett sug efter deras tjänster. Jag tror att tex det är möjligt att samla in pengar i förskott från fansen för att ha råd med att göra nya låtar för de som kommit så långt. Och de som endast skriver låtar får ju se till att ta betalt när de säljer låten till ett band istället för att ta betalt per kopia, osv. osv. Nya affärsmodeller måste det i vilket fall bli, men det kan inte vara vårt privilegium att skriva folk på näsan hur de ska hantera en ny teknisk verklighet. De har betydligt bättre förutsättningar att hitta på det själva, bara de drar upp huvudet ur sanden och inser att verkligheten har förändrats runt om dem.

14 Comments:

John Eje Thelin said...

Jag skrev om hur man tjänar pengar på det som är gratis här.

Googla på Jonathan Coulton för mer.

Se på Marillion som redan år 2000 sålde förhandsex på en skiva till fansen så att de hade råd att spela in den.

Se på Momus som tjänar mer på sin PayPal-knapp på sin sajt nu än han gjort på femton släppta skivor sedan 1983.

Anders said...

Hej! sladdade hit via Cattis blogg där du skrivit en kommentar som jag gillade så mycket att jag nästan vill lägga den på min blogg, för den passar in i ett sammanhang som jag håller på och bygger upp där.

Nu till denna postning som jag också tycker är bra. Jag är själv författare, har på senare tid skrivit 3 tjocka historiska romaner.

Jag har levt och andats copyright sedan jag debuterade som författare för 14 år sen - och försvarat copyright. Tills det i somras i och med FRA även började smyga in sig informationer om IPRED i min skalle. Plötsligt slog jag bakut. Ljuset gick upp och jag inser det befängda och farliga med att hänga kvar vid copyright och patent och immatterielll rätt så som den ser ut idag.

Jag gillar denna din postning, men jag skulle uppskatta om du eller jag eller vi kunde filura ut en enda sak.

Jag låter nu folk ladda hem mina böcker som PDF. De finns fortfarande att köpa i handeln som vanlig pappersbok.

Jag har en trogen läsekrets som vill läsa vidare på historien.

Jag har inte ekonomisk möjlighet att skriva. Varje sådan här roman tar ett årsarbete i rent skriv. Den mesta källforskningen är då gjord så att säga på obetald fritid.

Det är just detta produktionsdilemma särskilt filmbranschen hela tiden drar fram - och där rör det ju sig trots all tom större belopp än min årslön.

så långt förstår jag alltså branschen.

Jag är som du förstår för fildelning. Jag är för en reformering av all immateriell rätt.

Jag har fått en del stipendier som ju är skatt som prånglas till mig utan att skattebetalarna har fått valt det själva.
Jag vill inte ha stipendier.

Jag vill hitta ett sätt att kunna fildela min bok. Jag vill även ha den på papper för det är fortfarande så jag och andra läsare helst vill läsa böcker ännu och där kan man ju fortfarande ta ut ett pris, men pengen går då inte till mig i första hand utan mest till handeln, andra mellanhänder samt förlaget....

Att producera nästa bok i min serie tar alltså ett år.
I skrivande stund kan jag inte fixa finansieringen.
Jag har tänkt intensivt på detta, men inte kommit på något bra.

I nästa steg försöker jag tänka mig hur upphovsrätt ska reformeras. Hur den ska se ut.
Jag vill och ivrar för denna förändring, men det är blankt i skallen hur det rent praktiskt ska se ut.

Mvh
Anders

Jörgen L said...

@Anders:

Hej! Jag her ju såklart svårt att bedöma ditt läge exakt, hur många läsare du har etc., så kanske mina ideer inte kan funka rakt av, men ändå:

Jag tror att en möjlighet som författare har är just exakt det du nämner, att man har läsare som väldigt gärna vill se nästa bok komma ut. Då finns det ett läge för att faktiskt kunna ta betalt i "förskott".

Jag hade nog lagt upp en website där jag beskrev lite om den nya boken jag tänkte skriva, typ "baksidestexten", och förklarat att jag för att kunna skriva den behöver ha x st donationer a 50 kr.

Och så fixat till tex ett Payson-konto (Dom som Tradera använder), så att folk kunde göra donationen direkt från siten, och så kanske en termometer som visar hur mycket som flutit in. (Payson är relativt billiga, 3% + 3kr per transaktion, och de tar betalkort.)

Och sist i pdf-en och boken hade jag lagt en: "Vill du läsa mer? Gå till www.vad-du-nu-kallar-din-bokserie.se och se hur du kan se till att du får det".

Det perfekta hade ju varit om du sen kunde skickat ut pdf-en och en liten rabattkupong till de som betalat på detta sättet så att de kan köpa boken lite billigare när den väl kommer ut, men det vet jag inte om det går att lösa med förlag och bokhandel, men du kanske kunde sälja själv till dem? (Jag vet inte riktigt hur allt sånt där funkar i bokbranschen..)

Jag tror att såna här modeller skulle kunna funka för de som har fått en hyfsat stor grupp fans, oavsett konstform egentligen.

Tänk om JK Rowlings hade gått ut med nåt sånt inför sista Harry Potterboken, hon kunde blivit miljardär...

Lars-Erick Forsgren said...

hej Jörgen. Vill bara säga att i långa stycken så instämmer jag ju med inbeskrivning av upphovsrättens historia. Den som nu spåra ut så kapialt. Har själv, som du kanske vet, snudda vid detta ett par ggr (minst) på min blogg.

Läste oxå en kommentar av dig på hbt-sossen, som jag delvis kan instämma med. Men i mitt tycke gör du en (underförstådd) tolkning av ordet socialliberal som är mycket långt ifrån min.

I min definition är inte socialliberal ngt slag halvljum pseudososse, inte ngn socialist allt.

Däremot är för mig socialliberalismen den socialt ansvarskännande moderna liberalismen. Dvs en vänsterrörelse utan socialism.

Jörgen L said...

@Lars-Erick:

I grunden är vi nog rätt eniga om vad socialliberal betyder, men vi uttrycker det med olika värdeförtecken... :-) se mitt svar hos HBT-sossen.

Anonym said...

Anders,
det är inte säkert att någon av de här affärsmodellerna funkar för dig, men här är några som tillämpats vad gäller serietidningar som publicerats på nätet. Gemensamt för dem är att det bygger på någon form av kontinuerlig publicering. Följetong istället för boksläpp om du så vill. Fördelen med det är att kontinuerlig finansiering blir naturlig.

1) Lägga ut en viss mängd/vecka och poängtera att om du får en viss mängd donationer så kan du leva på det, skriva heltid och lägga ut större mängd/vecka. Läsekretsen betalar för att historien ska gå fram snabbare.

2) Istället för donationer sälja sidoprodukter. Försäljningen ses som ett stöd till seriemakaren, men är inte kopplad till produktionen på samma sätt com i 1. Produkter kan vara allt från fysiska exemplar av tidigare böcker till t-shirts och muggar med vitsiga citat från böckerna.

3) Lägga ut viss mängd och ha en gräns i donationer för när du lägger ut nästa mängd. (Den här modellen verkar inte populär, så det finns anledning att tro att den inte är framgångsrik).

4) Lägga ut viss mängd/vecka och ha annonser på sidan.

Det var fyra som jag stött på. Jag kan konstatera att jag själv främst stött serietidningsmakare som använt 2, men ibland varit irriterad på att jag inte kunnat betala vissa som arbetar för långsamt för att få läsa fortsättningen snabbare. Det skulle krävas mycket för att betala i fall 3, även om jag litar på författaren kanske jag inte litar på mina medfans. Om de slutar betala måste jag antingen betala allt själv eller aldrig få veta slutet. Också använder jag Adblock.

Vilka som funkar beror nog i hög grad på vilka läsare man har och vad de tycker är en schysst modell.

Anonym said...

Intressant inlägg och intressant diskussion. Håller med om det mesta. En fråga är: Behövs ett piratparti?

Jörgen L said...

@Anders:

En befogad fråga iofs.

Jag, jag tror att det behövs ett tag, tills de gamla partierna börjar fatta frågorna (pp) driver. Ungefär som miljöpartiet behövdes när de kom.

Det behövs nån som fokuserar debatten och ovedersägligt visar de stora partierna att det finns en opinion runt det här som de måste förhålla sig till.

Och tyvärr, i denna tid av trianguleringar, måste det vara nåt som utgör ett hot om att förlora röster, annars kommer de inte att reagera.

Demokratin och friheten att kommunicera etc. har tagits för given och inte funnits på den politiska agendan sedan östblocket föll, och nu har erosionen gått så långt att det börjar bli hotfullt.

Om man ska hårddra det så har (pp) en ideologi även om de beskylls för att sakna det, och det är demokrati...

Jörgen L said...

@Andse:

PS! Har skrivet en lång kommentar på temat på Lars-Erick Forsgrens blogg.
http://lars-ericksblogg.blogspot.com/2008/12/tankar-om-piratpartiet-och-om-partiers.html

Anders said...

Jörgen, tack för engagemang att spåna så mycket försök till lösning.
Mårten Fjällströms infall här är också intressant.

En av mina favoritförfattare, I.B Singer lyckades hålla sig vid liv genom att skriva följetonger i tidningar... så funkade det förr. Grejen är att flera av dessa följertonger senare samlades ihop till böcker som blev så bra att Singer fick nobelpris....

När det gäller mina böcker om Djingis (ett idiotiskt projekt ur finansiellt hänseende, men som jag bara ville göra) så har jag lagt ned 14 år forskning. Obetalt. Resor. Och nu har jag skrivit 3 tjocka romaner på raken.

Projektet har kraschat ekonomiskt för mig genom att min förläggare fick en stroke precis när han skulle marknadsföra del 2 i serien.

För ca 4 år sen hade jag ett fungerande läsar/kundregister genom att folk lade upp sig på min dåvarande hemsida och gav mig e-postadresser.
Allt det där är kraschat. Folk byter helt enkelt e-postadresser och jag har inte klarat av att forska, skriva + att administrera mitt sälj som författare.

Om några år hoppas jag att förlagsbranschen har ruttnat lite och nya syndikeringar eller andra funktioner på nätet poppar upp.

som författare klarar jag helt enkelt inte av allt själv. Arbetsbördan blir för stor.

Jag har funderat lite i Jörgens tankebanor tidigare.
Har tänkt att folk kan donera 50:-, sen när boken säljer mycket ska jag kunna donera tillbaka pengar, alltså nästan ge aktieutdelning till dem som stöttade mig från början!

I slutändan kan bokens pris, om många köper den sjunka ned mot noll, aldrig noll men kanske bara ören...

På min blogg finns en hems banner i högerkanten som leder till min hemsida där Fria PDF:er till mina böcker ligger.
så långt har jag orkat/kunnat haft förmåga att lösa det hittills.

Nu snor FRA/Ipred all min tid och mitt författarföretag fortsätter att blöda.
När jag går av min pappaledighet har jag att starta i uppförsbacke. Företaget är 86.000:- back.

Jörgen L said...

@Anders:

Då förstår jag bättre, jag funderade lite eftersom böcker inte i nuläget egentligen borde drabbas så mycket, det är ju inte nån direkt hit att läsa en bok på skärmen.

Som nån sa (hittar inte orginalcitatet nu): Det största hotet mot majoriteten av upphovsmännen är inte att de blir kopierade utan att deras publik aldrig stöter på dem.

Jag hade inte stött på dina böcker förrän jag stötte på dig i bloggosfären, och eftersom jag alltid varit intresserad av skönlitteratur i historisk sättning blir jag såklart nyfiken när jag läser om dina Djingis-böcker.

Tittar alltså lite i pdf-erna för att se om du skriver i en stil jag tycker om, och det ser ju ut så.

Alltså har du nu fått en ny kund! Frågan är om jag ska beställa den vi ordinarie kanaler eller om du har en pall böcker i garaget som du säljer själv med bättre avans?

Anders said...

Jag har inte en hel pall i garaget, men ca 100 ex.
Det tråkiga är att det blir dyrare för oss alla om jag postar dem till dig.
Posten ska ha 44:- för att skicka en bok. De väger rätt mycket... plus juste vaddkuvert a 6:-
Jag har köpt den för ca80:-
(Jag köpte på mig innan förlaget bestämde att sänka sitt utpris)

Nu får du de första delarna för 89:-/st om jag minns rätt på Adlibris!

* * *
BTW. Mitt nuvarande förlag ska ha all heder för sin insats. Att saker inte gått i lås beror på olyckliga omständigheter.
Dessutom, att förlaget så galant går med på att jag "äger" min text tycker jag är väldigt sympatiskt!

Jörgen L said...

OK, inser sammanhanget. Har beställt böckerna från Bokus, kostade en femma mer totalt, men ger medmera-poäng och jag gynnar inte bonniers... :-)

Anders said...

Jörgen:
Ha, ha! Bra gynna inte Bonniers i onödan!
När jag började tipsa folk om att adlibris har mina böcker hade jag ännu inte hunnit fatta att det är ytterligare en gren av B.